There is no business like war-business!

En klok journalist har beskrivit kriget "mot terrorismen" som ett krig inte mot något, utan snarare för något. För friheten skulle i så fall Bush säga - för oljan, säger de flesta tänkande människor. Oljan, det svarta guldet, har under de senaste hundra åren blivit bland de mest eftertraktade råvarorna på världsmarknaden. Och om mellanöstern är den nya tidens Klondike så är Bush den girige guldgrävaren som skulle sälja sin mamma för ett guldkorn. USA är beroende av olja från andra länder och tillgången måste säkerställas. Bush vill också få ett slut på beroendet av OPEC länderna. För att få tillgång till oljan, och på så vis världsekonomin, måste man ta till krafter som sträcker sig utanför de rent marknadsmässiga. Här behövs hårdare handskar och handskakningar med pistol tryckt mot tinningen.

Varför då ett krig mot just Irak? Det tycks överhuvudtaget svårt att se varför Irak är huvudmålet. Saddam är svagare än någonsin förr. Hans flygvapen är så gott som obrukbart, han har förlorat kontrollen över stora delar av landet och han måste förflytta sig dagligen pga risken för mordförsök. Irak borde inte utgöra ett större hot mot USA än tex grannen Iran, vars kärnvapenprogram är längre framskriden, för att inte tala om Pakistan som redan har färdiga kärnvapen.
Gäller det kampen mot terrorismen? Några våldsamt tajta kopplingar till Al-Qaida har inte Bush-regimen lyckats uppbringa.

Svaret är att Saddam är den huvudsakliga motståndaren till amerikansk kontroll över Persiska vikens oljetillgångar. Och, varför inte ett krig? Det var ju trots allt brittiska och amerikanska oljeföretag som skapade oljeindustrin i Irak och deras egendom togs sedan i beslag för länge sedan. Ett krig för oljan är väl inte mindre rättfärdigt än vilken annan konflikt som helst för att ta tillbaka det som är rättmättigt deras? Varför ska vi bry oss så mycket om motiven för ett krig så länge resultatet det frambringar är gott?
Men, då måste man fråga sig för vem resultatet är gott? Vem tar Saddams plats? Och, viktigare ändå - vad har Bush för vision för det framtida Irak med omnejd? Så länge vi inte vet det och bara av erfarenhet vet att USA handlar i eget intresse och i eget intresse allena - bör man endast betrakta konsekvenserna av ett krig. Enligt FN-experter kommer tio miljoner irakier att behöva akut hjälp vid ett krig. Omkring en halv miljon människor beräknas behöva läkarvård och gissningsvis 900.000 väntas fly från landet. Och kriget mot terrorismen kommer inte vara över i och med det. Terrornätverket Al-Qaida kommer finnas kvar. Bevisen för att Saddam har kopplingar till Al-Qaida är vacklande. I vilket fall som helst blir man, för att citera Wilhelm Agrell, Freds- och konfliktsforskare vid Lunds universitet,
”inte kvitt en seriemördare genom att bura in en mordbrännare”. Tvärtom befarar USA med ett anfall endast förstärka de strömningar i regionen som de säger sig vilja försvaga genom en militär aktion.

Att starta ett krig i ”förebyggande syfte” har inte hänt på länge i den västerländska traditionen. Vi trodde att den taktiken övergavs i o med att den öppna imperialismen slutande. Att starta ett krig mot ett land som inte ännu anfallit eller har planer att anfalla – är det möjligt år 2003? Glädjande nog verkar det amerikanska folket i allt större grad ifrågasätta sin president och rättfärdigheten av att starta ett krig mot ett land som ännu inte provocerat, attackerat eller planerat för krig i dagsläget.

Hur kan då Bush ha kommit så långt i sina krigsplaner?
Först lyckades han uppbringa såkallade bevis för att Saddam är en skurk och ett seriöst hot mot världen. Det gjordes genom att visa att Saddam är kapabel till att tillverka massförstörelsevapen. ”Bevisen” hittades i gamla IAEA rapporter där det står att Irak - innan 1991 - var 6 månader till två år ifrån att kunna tillverka kärnvapen. Att det förra Gulf-kriget förstörde mycket av Iraks infrastruktur och att FN inspektörer såg till att Irak lämnade ifrån sig sin uran och plutonium efter kriget råkar man ”glömma”. Sen tog man för säkerhets skull bort det där om att texten avsåg 1991 års situation och att själva rapporten, som man hämtade informationen från, är från 1998. Bara petitesser sådär.
För att övertyga världsopinionen av förträffligheten av ett krig använde man sig dessutom av studentuppsatser som man hittat i någon tidning. (enligt DN 8 februari) Och där står att Saddam är kapabel att tillverka massförstörelsevapen (MFV). Bevisen är ju solklara - knappast.

Låt oss då anta att Saddam verkligen har MFV.
Sannolikheten att Saddam verkligen skulle använda de MFV han har, (om han nu har några) är större ifall ett USA-anfall försätter hans liv i fara. Har Bush tänkt på konsekvenserna av det? Dessutom ter det sig mer och mer klart att Bush inte kommer nöja sig med att störta Saddam. Det är isåfall ett krig inte mot ett land utan mot en världsdel som USA är på väg att starta. Kan det måhända vara så att Irak inte är slutet utan bara början på en erövring som går ut på att privatisera hela arabvärldens oljetillgångar? Bush kommer starta krig med eller utan bevis på Saddams skuld. För USA gäller "business as usual".
Det kommer en tidpunkt då politiskt engagemang är värdelöst om man inte är beredd att agera. Och det må så vara att krig är en smaskig affär för Bush – men då ska vi se till att hans affärer också blir våra affärer! Låt inte ditt engagemang begränsas till att sitta framför TV:n och skaka ogillande på huvudet – slut upp bakom protesterna!

Protestera den 15 februari!!
Kl. 14.00
Utgår från Norra bantorget.

Josephine Wood
förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom