Demokratiproppen är inget värd

Demokratiministern och sossen Britta Lejon har precis presenterat den nya demokratipropositionen. Den är knappt värt pappret den är skriven på och bläcket den är skriven med. Den digra och bra demokratiutredningen har, när den gått till att bli regeringens förslag i en proposition, tappat allt innehåll. Vad man nu kan läsa är ett par allmänt hållna bra mål, men inga som helst idéer om hur man ska nå dit. Det är bakläxa som gäller för regeringen, skriver Grön Ungdoms språkrör Gustav Fridolin.

Ett av regeringens och Britta Lejons mål i nya ungdomspropositionen är att man vill få in unga människor i partipolitiken. Man snackar om ungdomsråd och ungdomsfullmäktigen. Men man skriver inget om att dessa ungdomsråd faktiskt också måste tilldelas makt. När kommuner tillsätter ungdomsråd som sedan inte tillåts påverka någonting så ger det inte unga möjlighet att åstadkomma förändring, det exploaterar deras engagemang och kväver deras intresse för politik. Britta Lejon borde istället för att joxa med ungdomsråd lyfta debatten om sänkt rösträttsålder. I Tyskland har man i flera delstater sänkt rösträttsåldern till 16 år med bra resultat. Inga av farhågorna man haft har besannats. Det finns inga tendenser som säger att unga röstar som sina föräldrar eller tvärt emot sina föräldrar, det finns inget som tyder på att de röstar mer extremt än några andra och de faller inte för billigt valfläsk mer än några andra. Däremot röstar de i ännu större utsträckning än några andra. Unga, i såväl Tyskland som Sverige, är intresserade av att påverka och av politik. Därför borde sänkt rösträttsålder bli en het fråga i Sverige. Men Britta Lejon håller tyst och pratar om tandlösa ungdomsråd.

Ett annat av Lejons mål är att fler människor ska ha haft ett politiskt uppdrag. Det är insiktsfullt, fler personer måste få möjlighet att vara politiker. Då blir besluten bättre, människor får möjlighet att se vad politik är för någonting och demokratin förbättras. Men några förslag om hur det här ska gå till lämnar man inte. Fast det vore enkelt. Se till att avskaffa alla belöningar för att politiker sitter länge. Pensioner, guldklockor och vitsord ska man inte få för att man varit en politiker som inte varit ute i verkligheten. Det är skandal att moderaternas starke man i Stockholm, Carl Cedershiöld???, nu får en pension på 45000 i månaden fram till dödsdagen för att han suttit i fler än tre mandatperioder. Ingen politiker borde sitta mer än tre mandatperioder. Efter tolv år bör man ut och prova annat än partipolitik. Det kallas rotationsprincip och har alltid funnits i Miljöpartiet. Britta Lejon borde lyssnat på oss om hon verkligen vill att fler ska få möjlighet att komma in i politiken och att propparna som idag stoppar nytänkande, unga och kvinnor i politiken, ska lösas upp.

Istället lyfter regeringen fram ett förslag om att göra det möjligt för kommunerna att införa förslagsrätt från alla medborgare som en stor nyhet. Vaddå göra det möjligt? Miljöpartister har motionerat om förslagsrätt för kommuninvånare i varenda kommun i snart 20 år. Några kommuner har redan infört det. Att regeringen nu skriver det i en proposition förändrar knappast mycket. Om man verkligen vill att kommuninvånare ska få större möjligheter att påverka det som finns dem nära så ska man väl se till att skaffa tvingande lagstiftning som ger varje medborgare rätt att lämna förslag till sitt kommunfullmäktige. Det är ju inte vettigt att frågan om hur mycket demokrati du har att verka i är beroende av i vilken kommun du bor. Men Britta Lejon fegar och blajar på om oväsentligheter. Igen. Det behövs en ny demokratiminister efter valet. En grön.

Gustav Fridolin
Språkrör Grön Ungdom
Riksdagskandidat, 18 år (mp)