Det behövs visioner i politiken
Varje dag översvämmas vi av mängder med information. Den industriella epoken har ersatts av en informationsepok, men denna nya epok saknar något som för demokratin är livsviktigt. En folklig rörelse. Industrisamhället hade sin rörelse och sina partier, konflikten i samhället stod mellan dem som hade och dem som inget hade, mellan blått och rött. Den konflikten har nu delvis ersatts och delvis kompletterats med nya konflikter, i baksmällan av industrisamhället står konflikten mellan dem som prioriterar miljön först och dem som sätter ekonomin främst och i informationssamhället hittar vi klyftan mellan de som vill använda den nya tekniken för att decentralisera makten och dem som vill använda den för att centralisera makten. Politik handlar inte längre om valet mellan rött och blått, utan om valet mellan grönt och grått.
Almedalen är för det mesta ett politiskt skådespel för de gamla partierna. Trots att de alla tappat medlemmar i en strid ström, Grön Ungdom är det enda ungdomsförbundet som inte krympt på en tioårsperiod, så gör dem allt för att bevisa sitt existensberättigande. Från vänster till höger gör man allt för att blunda för de nya konflikterna medan man försöker göra första hjälpen på dem gamla. Temat för denna debattartikel skulle vara vad vi skulle säga om vi fick tala i Almedalen. Det blir svårt för oss att hålla sig till temat eftersom vi kommer tala i Almedalen tillsammans med Miljöpartiets språkrör.
Efter att ha sett kravallerna i Göteborg, men också den vanmakt alla fredliga demonstranter på plats kände över att de fredliga demonstrationer med över 20000 deltagare som ordnades inte uppmärksammades för att rötägg vandaliserade och levde jävel i en av Sveriges vackraste städer, så är det lätt att se att klyftan mellan unga och makthavare är en av de viktigaste politiska frågorna för framtiden. Vi har tagit ställning mot allt våld i Göteborg och på andra platser, både en, två och hundra gånger. Nu är det dags att också arbeta för att förebygga det och arbeta mot den frustration så många unga, och äldre, känner då deras åsikter inte tas tillvara. Vi har en dröm om ett samhälle där inget beslut fattas över huvudet på någon, där alla som påverkas av ett beslut också är med och påverkar det. Idag är det långt dit, men det blir inte bättre av att gårdagens politiker satt i system att gå åt andra hållet.
Makten över utvecklingen ligger idag i några hundra människors händer. Helt frivilligt har flera av dem politiker som nu visar upp sig i Almedalen lämnat över folkets makt till slutna tjänstemannakontor i Bryssel eller anonyma ekonomiska nätverk. De fredliga demonstrationer och manifestationer som vi sett i Seattle, Prag, Göteborg, Barcelona och Salzburg är en motreaktion mot detta. Vi är många som inte accepterar att slutna, sektliknande grupper som Bilderberggruppen, maktforum som World Economic Forum och överstatliga organ som Världsbanken, WTO, IMF och EU dikterar vår framtid. Det som kallas globalisering är inget annat än en flytt av makten dit vi vanliga inte har en chans att röra den. Verklig globalisering handlar om att människor kan mötas och att ta itu med den enorma fattigdom som gör att tiotusentals barn varje dag svälter ihjäl. Det handlar om en global miljödomstol, Tobinskatt, ett förstärkt FN och decentralisering av makt. För en sådan globalisering kan bara bli möjlig om människor känner sig delaktiga, och för det krävs att det lokala samhällets makt upphöjs i takt med de globala forumens.
Det är inte konstigt att unga människor vänder partipolitiken ryggen när politiker skyller dåliga beslut ifrån sig med att marknaden eller globaliseringen krävde det. Det finns alltid ett val. När det ekonomiska systemet förvandlar människor till duktiga idioter som pinnar på i sina ekorrhjul är det dags att ta en tankeställare. Det behövs nya visioner i politiken. I år firar Miljöpartiet tjugo år, vi har länge formulerat en livskraftig vision där människa och miljö går före ekonomi och där makten flyttas till så låg nivå som möjligt. Såväl inne i parlamenten som utanför arbetar vi nu för att göra den visionen till verklighet. För att citera fredsälskaren Per-Anders Fogelström, vi vill pröva den ännu oprövade möjligheten, istället för de beprövade omöjligheterna.
Gustav Fridolin JR
Zaida Catalàn
Språkrör Grön Ungdom