Ungdomar vill leva
Ungdomar vill leva men ett systematiskt blundande för ungdomars villkor från ledande makthavare har sänkt livskvaliteten för Sveriges ungdomar i sank. Ungdomars livskvalitet diskuteras inte, debatteras inte och ledande politiska företrädare verkar helt enkelt inte bryr sig. Ungdomar är idag ingen röststark grupp och i takt med att befolkningen blir äldre minsar de ungas röster procentuellt i antal, kanske är det därför makthavare kan skära ner på ungdomsverksamhet, skola och ungdomsjobb trots att samhället har mer och mer resurser att fördela och utan att egentligen straffas för det. Vi vet att en sänkning av rösträttsåldern till 16 år och det ungdomsval som då skulle följa, då politiker och ungdomar skulle tvingas att mötas, skulle kunna vara början på slutet på den ungdomsfientliga politik och det generationsvälde vi lever i idag. Men då, och innan dess, krävs det att vi har förslag och en politik för en ökad livskvalitet för ungdomar. I samband med EU:s möte om ungdomars livskvalitet i Umeå presenterade Grön Ungdom en undersökning och en rad förslag för att stärka ungdomars livskvalitet och ge ungdomar chansen att leva.
Redan i skolan är ungdomars möjlighet till god livskvalitet undermålig. Dagens skola är långt ifrån det instrument för inlärning och kreativitet som den skulle kunna vara. Vi vill att skolan ska betraktas som ett miniatyrsamhälle, och i viss mån eleverna som medborgare. Elever ska vara välinformerade om sina rättigheter, skyldigheter och praktiska möjligheter. Det ska inte finnas risk för att vissa, hur få det än må vara, ramlar igenom systemet och blir förbisedda. Ett decentraliserat styrelseskick över skolan och dess resurser och betydligt mycket mer är ett måste. På gymnasieskolorna anser vi att det ska vara en majoritet av elever i styrelsen och att elevråd ska ha en beslutande funktion i de flesta frågor. Elevdemokrati har idag bara det sista steget kvar att ta, från pappret till verkligheten. Den kanske allra viktigaste livskvalitetsfrågan i skolans värld är stressen. Undersökningar från USA har visat att över hälften av alla 17-åringar lider av första stadiet till åderförkalkning, i Sverige har forskare hittat stressyndrom hos dagisbarn.I skolans värld idag är stressen norm, inte undantag. Kunskaper inför prov ska stressas in, betygshetsen stressar, den dåliga fysiska skolmiljön stressar, mobbningen stressar, ojämställdheten och känslan av att bli förbisedd stressar och bristen på pengar stressar. Om ingen tar itu med det här har vi snart en generation som är sönderstressad innan arbetsför ålder. Den största bristen och en av de största stresshöjande faktorerna i skolan är bristen på humant kapital i fråga om engagerade lärare, kuratorer och skolsköterskor, klassmorfädrar, kamratstödjare och hjälppersonal. Resultatet av dagens skola blir otrygga elever som inte känner någon möjlighet till självförverkligande och alltför ofta slutar det med mobbning och en skolmiljö som är botten. Trots att så mycket skulle kunna göras. Skolan är ingen kostnad, även om penningstinna politiker verkar tro det, skolan är en investering.
I arbetslivet förbises också ofta ungdomars livskvalitet. I bästa fall leder arbetet till personlig utveckling och känslan av meningsfullhet. Men i alltför många fall blir arbetet ett bittert tvång, ett måste i brist på ekonomiska medel. Brist på arbete kan vara ett lika stort problem för en ung person. Vi ser alltså två problem. Dels att de arbeten ungdomar får ofta är underbetalda, har dåliga arbetstider och är stressiga. Dels får många ungdomar som skulle vilja ha ett arbete inget. Man kan vända det till något positivt, bättre förutsättningar för att sänka arbetstiden kan knappast finnas. Att ungdomar ska ha samma rättigheter på arbetsplatser som äldre borde vara självklart. Ändå har oseriösa arbetsköpare gjort till vana att exploatera unga människor som behöver extraarbete. Det borde vara olagligt att skilja på ungdomar och äldre i kollektivavtalen. Många unga vet vad de vill jobba med redan när de går ur högstadiet, andra vill prova på en del jobb utan att först börja gymnasiet. Vi vill införa ett lärlingssystem som alternativ till gymnasiet. Det skulle öka valmöjligheterna för unga människor och med bra regler och rätt kontroll skulle de kunna bli en hjälp till många mindre och medelstora företag.
Ett samhälle som ser till ungdomars livskvalitet måste också hjälpa unga människor till en meningsfull fritid. Vår undersökning visar att ungdomar inte heller på fritiden känner att de har verklig livskvalitet. För många blir fritiden en ständig stress mellan olika krav och förpliktelser, för andra blir den ett ständigt zappande mellan olika TV-kanaler. Den största konsten, att bara vara människa, hamnar ofta i skymundan. Ungdomar diskrimineras på sin fritid. Saker som kön, klass, ursprung eller sexualitet vägs in i olika bedömningar. Oftast är det nog inte ens genomtänkt, men det är ändå ett faktum att traditionella killidrotter får mycket mer pengar än traditonella tjejidrotter eller killaget de bästa tiderna i idrottshallen. Alla de som inte idrottar eller är aktiva i någon förening hamnar helt utanför fritidspolitiken. Brist på meningsfull fritid och nerlagda fritidsgårdar är en av många anledningar till att ett oroande stort antal unga människor idag känner sig förbisedda och osäkra. Osäkerheten i samhället gör att man söker samhörighet och säkerhet i andra sammanslutningar, gängbildningen tar fart och krigen mellan gängen med den. Det rasar idag ett krig i Sverige och det har redan skördat offer i Stockholmsförorter som Salem, Bromma och Vårberg. Vi behöver satsa ungt, öppna fritidsgårdar, prioritera breddidrott före elitidrott, föra en föreningspolitik för dagens villkor, stoppa olikfientligheten och uppmuntra politiskt engagemang.
Vi vill kasta in en brandfackla i en slocknad debatt. Vi har inte alla svaren eller lösningarna, men vi har de flesta. Vi hoppas att man nu från politiskt håll vågar bana väg mot ett samhälle som mer ser till ungdomars villkor och livskvalitet. Ungdomar vill leva.
Gustav Fridolin JR
Zaida Catalàn
Språkrör Grön Ungdom
Anton Nilsson
Grön Media