Publicerad på Europaportalen.se 2008-10-30
Odemokratiskt att tvinga igenom Lissabonfördraget
Hur demokratiskt känns det att driva igenom det omsminkade Lissabonfördraget, trots att det irländska folket röstade nej. Anna Kinberg Batra anser att Lissabonfördraget är ”bra för Sveriges och Europas demokrati”, men jag tycker att det är allt annat än bra att gå emot folkets vilja i ett flertal länder och driva igenom fördraget. Det är odemokratiskt. Det skriver Maria Ferm språkrör för grön ungdom i replik till Anna Kinberg Batra (m).
Lissabonfördraget innebär en historiskt stor maktöverföring från Sverige till Bryssel. Anna Kinberg Batra påstår att Lissabonfördraget ”ger dig och dina valda företrädare mer makt”, vilket inte kunde vara längre från sanningen (Europaportalen 081028). Lissabonfördraget kommer att ge EU makt på många nya områden, och ger även EU makt att obegränsat utöka sin egen makt till nya områden genom de så kallade passarellerna.
Sveriges befolkning borde få folkomrösta om denna enorma maktöverflyttning. Kravet på folkomröstning stöds av 56 procent av svenska folket enligt en opinionsundersökning från 2007. EU känns väldigt avlägset för många, och för att få igång en debatt och väcka ett intresse för frågan är en folkomröstning nödvändigt.
Mer paus än tanke
När EU-konstitutionen föll efter att den ratats av folket i flera länder bestämde sig EU-ledarna för den klassiska tankepaus-strategin. Tyvärr blev det mer paus än tanke. Istället för att fundera på hur EU-konstitionen kunde förbättras verkade pausen mest handla om att fundera på hur den skulle godkännas trots att den redan ratats.
Även om Lissabonfördraget har bytt namn på vissa saker så är det precis samma sak. 96 procent av Lissabonfördraget är identiskt med den gamla EU-konstitutionen, och Margot Wallström har även kommenterat att det är samma sak i allt det väsentliga.
Massiv maktöverföring
Hur demokratiskt känns det att driva igenom det omsminkade Lissabonfördraget, trots att det irländska folket röstade nej. Anna Kinberg Batra anser att Lissabonfördraget är ”bra för Sveriges och Europas demokrati”, men jag tycker att det är allt annat än bra att gå emot folkets vilja i ett flertal länder och driva igenom fördraget. Det är inte bra - det är odemokratiskt.
När vi i Sverige kräver ”Riv upp, gör om, gör rätt” av regeringen när det gäller FRA-lagen verkar EU-ledarna ha gått efter konceptet ”Riv upp, gör om, gör likadant”. Lissabonfördraget innebär att EU får mer makt på 68 helt nya politikområden. Det handlar om allt från asyl- och flyktingpolitik, försvars- och utrikespolitik och polisiära frågor till rymd- och idrottspolitik.
Dessa massiva överföringar av makt till EU, som dessutom står i konflikt med Sveriges grundlag, måste bestämmas i en folkomröstning. Det är helt orimligt att riksdagsledamöterna ska besluta om att ta så mycket makt från svenska folket och flytta den till Bryssel. Om någon ska få makt att besluta om att skicka bort makt till Bryssel – så måste det vara svenska folket.
Anna Kinberg Batra tar upp hur de nationella parlamenten kan protestera mot nya lagförslag. Dock inte mot alla lagförslag, men ifall de bryter mot subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel av medlemsländerna protesterar måste EU-kommissionen motivera sig, ändra eller förkasta förslaget. Denna protest blir tyvärr ganska tandlös eftersom EU-kommissionen inte behöver förkasta förslagen trots protester. Kinberg Batra påstår att det ”ger dig och valda dina företrädare mer makt”, men att kunna tycka till utan att ett förslag behöver ändras är inte något jag skulle hurra över.
Mest upprörande
Det mest upprörande med Lissabonfördraget är de så kallade passarellerna. Passarell är franska för gångbro och innebär att EU kan skaffa sig makt på helt nya områden. EU kan gå över från att besluten behöver vara enhälliga, till beslut med kvalificerad majoritet, på helt nya områden ifall de vill. De får alltså makt att ta sig ännu mer makt.
EU kommer också att få makt på många helt onödiga områden. Rymdpolitiken, som främst handlar om en tävlan med USA, är ett exempel. Det finns redan fungerande samarbete på detta område, och varför EU skulle behöva ha makten över rymdpolitik är svårt att förstå. Idrottspolitik är också ett helt absurt politikområde på EU-nivå, som inte heller verkar handla så mycket om idrott, utan snarare om den ”idrottsliga europeiska identiteten”.
Riksdagen kritisk
En majoritet av riksdagen var kritiska mot många saker i konstitutionen när frågan behandlades 2003, till exempel att avskaffa rätten för varje land att ha en EU-kommissionär och inrättandet av en EU-president. Trots det har den borgerliga regeringen varit väldigt tysta i förhandlingarna och inte uttalat den kritik som en majoritet av riksdagen står bakom.
Om de nu inte vill låta folket komma till tals i en folkomröstning kunde de väl i alla fall fört fram den kritik som en majoritet i riksdagen står bakom. Men inte ens det vågar Fredrik Reinfeldt göra. Det är under all kritik.
Maria Ferm
språkrör Grön Ungdom

