Protestera mot Moskva
Sex partiledare i upprop: Vår granne bryter mot folkrätten.
Vi har nu gått in i ett nytt sekel och lämnat det blodigaste århundradet i historien bakom oss. Men samtidigt som stora delar av 1900-talet präglades av våld och militär upprustning så gjordes under seklet också fantastiska genombrott på områden som demokrati och mänskliga rättigheter.
Vi vill därför se fram emot det nya seklet med viss optimism och med en positiv framtidstro. Vi tvingas dock nu med vemod konstatera att ett av våra grannländer, Ryssland, genom sin krigföring i Tjetjenien beter sig ansvarslöst, brutalt och i strid med folkrätten.
Det är vår starka övertygelse att omvärlden inte får bli en stillatigande och passiv åskådare till konflikterna i Kaukasus. Den protestvåg som Ryssland hittills har utsatts för har inte varit orättmätig utan bör tvärtom tillta i styrka.
Därför publicerar vi detta upprop mot kriget i Tjetjenien och inbjuder organisationer och individer att ställa sig bakom uppropet till dess att krigshandlingarna avslutats.
Från den ryska ledningens sida framhålls att Rysslands agerande är motiverat mot bakgrund av hur krigsherrar som Sjamil Basajev och Khattab har agerat i Kaukasus. Vidare framhålls höstens bombdåd och de många exemplen på laglöshet och kidnappningar som skett i Tjetjenien under senare tid som motiv för det ryska agerandet. Det är självfallet rätt att agera mot terrorism och extremism, men de medel Ryssland använder är inte acceptabla.
Den ryska ledningen borde för det första ha bedrivit kampen mot terrorism i samverkan med det internationella samfundet i stället för att envist hävda att konflikten är en inre rysk angelägenhet. För det andra rättfärdigar inte terrorism att Ryssland självt använder terror mot oskyldiga civila som vapen. Bombräderna och artilleribeskjutningen mot tjetjenska byar och städer är i sig själva brott mot bland annat Genèvekonventionen.
Vi uppmanar den ryska regeringen att omedelbart:
Inleda en vapenvila och i internationellt samförstånd sträva efter att finna en politisk lösning på konflikten.
Följa de internationella lagar om skydd för civilbefolkningen vid konflikter som förbjuder attacker mot civilbefolkning och civila mål, däribland Genèvekonventionen från 1949.
Fullfölja de andra åtaganden Ryssland gjort om skydd för mänskliga rättigheter vid väpnade konflikter, till exempel den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE:s uppförandekod om politiskt-militära aspekter av säkerhet som antogs i december 1994.
Hålla de löften om respekt för mänskliga rättigheter som Ryssland gav Europarådet i samband med att Ryssland antogs som medlem i februari 1996. Dessa inkluderade löften om att strikt följa den internationella humanitära rätten även vid konflikter inom det egna territoriet.
Ge oberoende medier och internationella observatörer full rätt att säkert verka i Tjetjenien.
Maria Ermanno, ordförande, Svenska freds- och skiljedomsföreningen; Christina Wassholm, ordförande, PeaceQuest; Karin Svalfors, ordförande, Kristna fredsrörelsen; Maria-Pilar Reyes, ordförande, svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet; Lennart Daléus, partiledare, centerpartiet; Lars Leijonborg, partiledare, folkpartiet; Alf Svensson, partiordförande, kristdemokraterna; Birger Schlaug, språkrör, miljöpartiet; Bo Lundgren, partiordförande, moderaterna; Urban Ahlin, biträdande partisekreterare, socialdemokraterna; Anna Berger-Kettner, förbundsordförande, Broderskapsrörelsen; Gudrun Schyman, partiledare, vänsterpartiet; Lena Ek, förbundsordförande, Centerkvinnorna; Helena Bargholtz, ordförande, Folkpartiets kvinnoförbund; Ulla-Britt Hagström, förbundsordförande, Kristdemokratiska kvinnoförbundet; Beatrice Ask, ordförande, Moderatkvinnorna; Inger Segelström, ordförande, S-kvinnorna; Lennart Rohdin, ordförande, Swedish International Liberal Center; Malin Svensson, förbundsordförande, Centerns ungdomsförbund; Gustav Fridolin och Sofi Löfstedt, språkrör, Grön ungdom; Magnus Berntsson, förbundsordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet; Birgitta Ohlsson, förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet; Gunnar Strömmer, ordförande, Moderata ungdomsförbundet; Mikael Damberg, ordförande, SSU; Jenny Lindahl, förbundsordförande, Ung vänster; Carl Söderbergh, generalsekreterare, svenska sektionen av Amnesty International; Robert Hårdh, jurist, Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter; William Kenney, biskop och ordförande, Justitia et pax, Stockholms katolska stift; Mustafa Karraki, ordförande, Sveriges muslimska råd