Skapa en skola i harmoni
Den svenska skolan misslyckas fatalt med sin främsta uppgift, att vara en plats dit alla går med glädje. På senare år här äntligen det välbehövliga arbetet med att förändra undervisningsformerna och riva muren mellan lärare och elev påbörjats. Men arbetet med att förbättra själva grunden för bristen av harmoni i skolan, arbetsmiljön, går sakta på de flesta skolor. Fortfarande tvingar skolplikten elever att acceptera en skolmiljö med sönderklottrade bänkar, inslagna skåp, gardiner som hängt sedan sjuttiotalet och ergonomiskt riktiga stolar bara till läraren, om ens det. Beslutsfattarna gömmer sig bakom ett beslut från från 1993 som innebär att även elever innefattas av arbetsmiljölagen, och får samma rätt att ställa krav som vårdbiträden och civilingenjörer. Att sedan lagen inte omsätts i handling bryr man sig inte om.
Fortfarande handlar en stor del av problemet om att det ges för lite pengar till skolan. Trots det gröna genombrottet i budgetarbetet med socialdemokraterna och vänstern som ger mer pengar till kommuner och landsting, så är det ännu inte tillräckligt mycket. Fortfarande så faller skolan i varje kommunal budget under kolumnen för kostnader. När den egentligen borde tränga bort motorvägarna ur investeringskolumnen, för skolan är den viktigaste investeringen för framtiden.
Men arbetsmiljöproblemen i skolan handlar inte bara om brist på pengar. Dagens skola fostrar människor till stress. Tjugo minuter att slänga i sig ett mål mat är inget ovanligt. Och än värre blir det när man når åttonde klass och betygshetsen sätter in. Studier har visat att stressen ökar i och med att betygen kommer in i bilden. Betygen har helt enkelt blivit ett arbetsmiljöproblem. Betygen är dessutom fullständigt omoderna, vilken bokstav kan bedöma framtidens kvalifikationer som kritiskt tänkande, initiativförmåga och kreativitet? Ska arbetsmiljölagen på allvar innefatta skolans värld måste betygen avskaffas. I ljuset av det blir de återupprepade folkpartistiska kraven på betyg lägre ner i åldrarna rent människofientliga. Det är klart, ser man det som att det viktigaste målet med skolan är att leverera duktiga idioter som arbetare till företagen så är det kanske ett ekonomiskt riktigt krav. Men för arbetsmiljön och eleverna vore det en katastrof.
Betyg är inte bara omoderna och arbetsmiljövidriga, de är en av alla de faktorer som gör skolan till den arbetsplats där det förekommer mest mobbning. Tack och lov skulle få andra arbetsplatser skulle acceptera att sexuella trakasserier, mobbning och våld blir vardagsmat. Men på många skolor är det så. Antingen tror man att unga människor av naturen är onda, eller så tror man att det är något i systemet som brister. Jag tror på det senare. När skolan på allvar börjar handla om att ta ansvar och få frihet så kommer också ansvaret och medkänslan med de som delar skolödet bli naturlig.
Inte heller de yngre barnens skola är riktigt bra. Skolorna är sällan byggda för just små barn. Dörrar är så tunga att barnen inte får upp dem. Matsalsdisken är så hög att barnen knappt når upp. Det borde vara en självklarhet att inga nya skolor skulle få byggas utan att en seriös barnkonsekvensbeskrivning har genomförts. En konsekvensbeskrivning som inte får glömma arbetsmiljön. De gamla skolorna måste också de ses över ur ett barnperspektiv, och förändras på de sätt som krävs.
Målet för den förda skolpolitiken är idag inte det självklara, en skola dit alla går med glädje. Istället satsar man på att producera stressade individer. Det krävs en ordentlig ekonomisk och politisk omläggning av skolans arbetsmiljö för att få en skola i harmoni med dess elever.
Gustav Fridolin JR
Språkrör Grön Ungdom