Svek i genfrågan

Partier och personer som gör allt för att slå sig för bröstet med ett starkt konsumentsamvete och vackert miljötänkande sviker nu just miljön och kunsumenterna i en av de största frågorna sedan mänsklighetens begynnelse, genmanipuleringen. Folkpartisten Marit Paulsen har i EU-parlamentet sänkt kraven på kontroll av genmanipuleringen och när centerledaren Lennart Daléus talar mot patent på liv så röstar centerkollegan i EU-parlamentet för detsamma, skriver Grön Ungdoms språkrör Gustav Fridolin JR.

Marit Paulsen valdes in i EU-parlamentet mycket på sitt rykte som en hederlig bondmora, med kraft att stå upp för konsumenternas rättigheter. Med sig till Bryssel tog hon en stor Amerikakoffert och två folkpartister i släptåg. Sedan blev det tyst och motvals-attityden har filats ner till EU-anpassning och löftena om bättre miljö och livsmedel har tappats bort. Tillsammans har folkpartisternas insats för konsumenterna inte enbart varit blygsamma, utan stundtals fientliga. 2000-talets stora konsumentfråga är, utan konkurrens, genmanipuleringen. Utan bred, folklig debatt placeras fiskgener i tomater och soja. Det läggs pussel med naturens allra innersta, utan minsta tanke på konsekvenserna. Ingen vet vilka allergier och sjukdomar som utvecklas av att människor äter gener från virus, bakterier och insekter. Om huruvida antibiotika-resistenta gener i maten ger fler sjukdomar som penicillin inte biter på kan vi bara gissa och tro. I de här frågorna har ”konsumentkämpen” Marit Paulsen bekänt färg som genindustrins högra hand. När frågan om att förbjuda just antibiotika-resistenta gener kom upp i parlamentet tryckte Paulsens finger på nej-knappen. Hennes insats i frågan blev istället att driva igenom att man inte ska förbjuda genöverföring från genmanipulerade organismer till andra växter. Det har redan hänt att en inmonterad gen, med uppgift att samla kväve från luften, har spridit sig till ogräs som därmed blivit våldsamt starkt.

Men det vore orättvist att bara beskylla Paulsen och hennes partikolleger i Bryssel för ohederlighet. Det finns fler som gör sig skyldiga till det. När centerbasen Lennart Daléus avslutade politikerveckan i Visby så gjordes det med krav på att Sverige i EU skulle driva frågan om att ingen ska kunna ta patent på gener, det som med rätta kallas för patent på liv. Märkligt är att ett parti som kräver detta av Sverige inte kräver samma av sin egen ensamma EU-parlamentariker Karl-Erik Olsson som istället röstat för just patent på liv. Alla som säger sig arbeta för konsumenters och miljöns rätt borde lätt inse att gentekniken inte ska släppas till vinstdrivna företag, den informationen får inte bli till affärshemligheter utan borde självklart underställas allmänhetens kontroll. Storbolaget Monsanto har tagit fram en sojaböna som bara tål deras egna kemiska bekämpningsmedel Roundup. I Paulsens och Olssons framtid, där det saknas kontroll över de genmanipulerade odlingarna, kan vi se fram emot att behöva äta soja som kräver ett bekämpningsmedel erkänt för att orsaka leverskador, skada arvsanlagen och minska spermieproduktionen.

Grön genpolitik vore att tillämpa försiktighetsprincipen. Det vore inte mer än sunt förnuft att så länge vi inte vet resultatet av genmanipuleringen, när vi dessutom kan tänka oss skador och mörka framtidsscenarior, så borde inte de genmanipulerade grödorna tillåtas att odlas. Innan var och en tagit sin personliga ställning ska vi inte hasta fram, låta människan ge sig in i det allra heligaste i ekosystemet, ge företag rätt att sätta patent på liv och strekkodmärka varje växt och djur. Grön Ungdom kräver att försäljning av genmanipulerad mat i princip förbjuds, och att den mat som innehåller små mängder av genmanipulerade organismer märks. Allt annat är ett orimligt svek mot konsumenterna. Ett svek som bondmoran från Malung och bonden från Skåne gör sig skyldiga till utan att blinka. Man har blivit ytterligare två utav storindustrins röstkreatur i Bryssel.

Gustav Fridolin JR
Språkrör Grön Ungdom

Sprids via Svenska Nyhetsbyrån SNB