Ett arbetsliv för unga
Ett systematiskt blundande för ungdomars villkor från ledande makthavare har sänkt livskvaliteten för Sveriges ungdomar i sank. Ungdomars livskvalitet diskuteras inte, debatteras inte och ledande politiska företrädare verkar helt enkelt inte bryr sig. Ungdomar är idag ingen röststark grupp och i takt med att befolkningen blir äldre minskar de ungas röster procentuellt i antal, kanske är det därför makthavare kan skära ner på ungdomsverksamhet, skola och ungdomsjobb trots att samhället har mer och mer resurser att fördela och utan att egentligen straffas för det. Vi vet att en sänkning av rösträttsåldern till 16 år och det ungdomsval som då skulle följa, då politiker och ungdomar skulle tvingas att mötas, skulle kunna vara början på slutet på den ungdomsfientliga politik och det generationsvälde vi lever i idag. Men då, och innan dess, krävs det att vi har förslag och en politik för en ökad livskvalitet för ungdomar. I samband med EU:s möte om ungdomars livskvalitet i Umeå presenterade Grön Ungdom en undersökning och en rad förslag för att stärka ungdomars livskvalitet och ge ungdomar chansen att leva.
Ett viktigt inslag i den debatt som vi då sköt startskottet på är ungdomars möjlighet till livskvalitet i arbetslivet. I bästa fall leder arbetet till personlig utveckling och känslan av meningsfullhet. Men i alltför många fall blir arbetet ett bittert tvång, ett måste i brist på ekonomiska medel. Brist på arbete kan vara ett lika stort problem för en ung person. Vi ser alltså två problem. Dels att de arbeten ungdomar får ofta är underbetalda, har dåliga arbetstider och är stressiga. Dels får många ungdomar som skulle vilja ha ett arbete inget och valmöjligheterna är få. Särskilt problematiskt blir det när man studerar och behöver arbeta samtidigt. Man kan vända det till något positivt, bättre förutsättningar för att dela på jobben kan knappast finnas. Att sänka arbetstiden för de heltidsarbetande skulle skapa förutsättningar för många nya jobb, inte minst sådana jobb som studerande ungdomar behöver, som kvälls- och helgarbete. Vi har siktet ställt på sex timmars arbetsdag, och ett första steg dit borde vara att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan. Trots att båda miljöpartiets samarbetspartier, socialdemokraterna och vänstern, har detta inskrivit i sina partiprogram har inget hänt under den senaste mandatperioden. Istället har socialdemokraterna försökt skjuta frågan i sank genom att föreslå en minimalt förlängd semester som alternativ.
Att ungdomar ska ha samma rättigheter på arbetsplatser som äldre borde vara självklart. Ändå har oseriösa arbetsköpare gjort till vana att exploatera unga människor som behöver extraarbete. Det borde vara olagligt att skilja på ungdomar och äldre i kollektivavtalen. Många unga vet vad de vill jobba med redan när de går ur högstadiet, andra vill prova på en del jobb utan att först börja gymnasiet. Demokratiska rättigheter på arbetsplatsen borde vara självklarheter, men är inte det idag. Vi vill införa ett lärlingssystem som alternativ till gymnasiet. Det skulle öka valmöjligheterna för unga människor och med bra regler och rätt kontroll skulle de kunna bli en hjälp till många mindre och medelstora företag. Ett sätt att få fler unga in på arbetsmarknaden redan tidigare och hjälpa både de som redan efter grundskolan vet vad de vill syssla med och de som vill prova flera arbeten innan de fortsätter i gymnasiet vore att införa ett lärlingssystem som alternativ till gymnasiet. Det skulle öka friheten både för de studerande och arbetsköparna. En lärlingsplats skulle kunna bekostas med studielön.
På sikt tror vi att det krävs en verklig arbetsreform. Tidigare nämnda arbetstidssänkning kan vara en del i denna. Vidare är friår ett ypperligt sätt att skapa luckor in till arbetsmarknaden för ungdomar. Friår innebär att man någon gång i livet kan ta ut ett års ledighet från arbetet,
med möjlighet till ekonomisk ersättning. När delar av den arbetande befolkningen tog till-
vara på den möjligheten skulle precis det utrymme för provanställningar, lärlingar och prak-
tikanter som behövs skapas. Det skulle också ge den ordinarie arbetskraften en nyvunnen
frihetskänsla och förhöjd livskvalitet för alla. Tillsammans med studielön utgör detta förslag
grunden till den övergång till ett samhälle med ekonomisk grundtrygghet för alla, ett sam-
hälle med medborgarlön. Medborgarlön skulle ersätta allt från sjukförsäkring,A-kassa,stu-
diemedel och socialbidrag till pension. Skillnaden skulle vara att det delades ut utan krav på
motprestation. Vi tror att alla kan tillföra samhället något, om de blir stimulerade på rätt sätt.
Möjligheten till medborgarlön skulle få många att fundera igenom sin livsstil och sin kreativa
potential. Vi skulle få ett samhälle som inte är lika bundet vid lönearbete. Där man använder
resurserna på att försöka utveckla människorna i stället för att få de att ta arbeten de inte vill
ha, eller tvinga de att arbeta. Det skulle bli möjligt att engagera sig i föreningar eller i projekt
på heltid, utan att behöva känna ekonomisk otrygghet. Man skulle lättare kunna använda sin
tid till kultur och sport och annan aktivitet som faktiskt stärker samhället på sikt. Inte minst
skulle ungdomar slippa stressa fram sina val för livet, utan uppleva en större förståelse
och acceptans för olika livsstilar sätt att bidra till samhället med. Ungdomar vill leva, som Grön Ungdoms rapport hette.
Gustav Fridolin JR
Zaida Catalàn
Språkrör Grön Ungdom
Anton Nilsson
Grön Media