NYHETSBREV
GRÖN UNGDOM
2008-01-31
Våga visa medkänsla!
När min farmor var i ungefär min ålder var hennes dåvarande hemland, Nederländerna, ockuperat av Tyskland. Farmor tillhör inte någon av de grupper som förföljdes och mördades, men det har alltid varit väldigt tydligt att hon blev och har förblivit märkt av krigets umbäranden. Hon vägrar låta minsta lilla smula mat gå till spillo. När jag var liten och inte ville äta allt på tallriken kunde hon upprört utbrista ”Sverige borde drabbas av krig!” Verkligen en hemsk sak att säga, särskilt till en liten unge som inte kunde fatta varför. Men idag inser jag hur lyckligt lottad jag är och kan bättre förstå vad hon försökte få sagt.
Jag har haft grymt flyt helt enkelt, det har alla vi som har fötts i ett välbärgat land med långvarig och stabil fred, och vacker, välbevarad natur (naturresurserna har vi kunnat hämta på annat håll, de konflikter och den miljöförstöring som följer med den exploateringen har därmed gått på export). Men det där glömmer man ju bort. Vi s.k. ”vanliga Svenssons” går här med våra egna problem ändå, får ont i magen över de aldrig sinande CSN-räkningarna (glömmer vilket sjukt flyt vi har haft som har fått chansen att plugga) och suckar över hur mycket av lönen som går rakt till trista utgifter som hyra och mat (tänker knappast på att vi har ett tryggt hem och får i oss näringsriktigt käk). Att trösta sig med att ”tänka på att det minsann finns de som har det sämre” funkar sällan – andras olycka gör inte oss lyckligare.
Men ändå är det viktigt att vi ibland tänker till och inser hur bra vi har det. Dels för vår egen skull. Då kommer vi ihåg att njuta av allt som går vägen och allt vi har i stället för att hela tiden rikta in oss på det som skiter sig och det vi saknar. Dels för att vi inte ska bli fullständigt hemmablinda i vår jämförelsevis trygga och bekväma tillvaro, och glömma vilka helveten andra människor lever i och flyr från.
Om Sverige drabbas av krig och svält, eller om du blir förföljd och tvingas lämna landet, vill du då få möjlighet att bosätta dig någon annanstans? Vill vi ha den möjligheten måste vi skänka andra densamma. Det måste vi kunna begripa utan att själva drabbas av krig och misär. Det svåra är inte att inse detta. Denna välkända ”gyllene regel” återfinns i många religioner, den kristna varianten lyder: ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”, den muslimska: ”Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv” och den judiska: ”det som är skadligt för dig själv, gör det inte mot din medmänniska” för att ge några exempel.
Det svåra är ta av sig skygglapparna, se bortom vår trygga tillvaro och inse att vi stillatigande accepterar lidande och död om vi inte protesterar när visumtvång och transportörsansvar effektivt täpper till alla lagliga vägar för flyende. Det svåra är att undvika frestelsen att skylla på någon annan eller se sig själv som makt- och betydelselös när flyktingar kastas ut till krigshärjade länder. Och kanske är, sorgligt nog, något av det svåraste att våga frångå normen att ”sköta sig själv och skita i andra”.
Fortsätt med att föreställa dig följande: Du har efter många år på flykt från krig och förtryck lyckas börja bygga dig en tillvaro på en ny plats, hur känner du inför att tvingas återvända till ditt sargade hemland som ännu är i krig? :
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=737478
Här finns en lista för oss som hade velat få stanna:
http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=1561
Ellinor Scheffer, språkrör Grön Ungdom
(I ett par veckor till, sen är det som bekant dags för mig att lämna vidare till nya krafter. Jag fyller ju 28 i år och är därmed snarast att betrakta som en gammal tant jämfört med alla härliga unga förmågor i Grön Ungdom)
DVD-tips
”The Yes Men”…den är från 2003 så många av er har säkert redan sett den, jag upptäckte den först för ett par veckor sedan. Sjukt roande och oroande, som det är när film är som bäst!
http://www.rottentomatoes.com/m/yes_men/