Alexanders tal till kongressen
Hej alla!
Jag vill börja med att tacka för att ni finns och är engagerade. För det behövs.
Inför valet ville vi ha en ny regering. En rödgrön regering som arbetade för en ansvarsfull klimatpolitik, en rättvis fördelningspolitik och en aktiv feministisk politik. Med facit i hand kan vi säga att vi fick en ny regering.
Men denna nya regering smygsänker biståndet, ber EU om lov att få släppa ut mer koldioxid, försämrar a-kassan, urholkar elevdemokratin och tar bort djurskyddsmyndigheten. Inför valet ville vi ha en regering som baserade sin politik på solidaritet.
Efter valet fick vi en regering som ser slopandet av förmögenhetsskatten som en av sina viktigaste reformerna. Vi fick en regering som tar pengar från de fattiga och ger till de rika och man behöver inte vara Robin Hood för att inse att denna princip är för jävlig.
Okej, jag kan erkänna att jag är lite bitter för att riksdagsvalet för första gången vunnits av en PR-byrå, nämligen "De Nya Moderaterna".
Jag tycker om klimatpolitik mer än jag tycker om moderaterna. Och en ansvarsfull klimatpolitik den måste vila på två ben. Det ena benet handlar om att utveckla miljötekniken, gynna framställandet av miljövänliga bränslen, satsa på miljövänlig energikällor och använda styrmedel för att se till att de miljövänliga alternativen gynnas på marknaden.
Men det andra benet är minst lika viktig, nämligen att kritisera den västerländska livsstilen. Om alla levde som vi i Sverige idag skulle det krävas tre jordklot till och om vi tror på en globalt rättvis värld, så måste vi faktiskt byta livsstil. Viktigt här är till exempel att vi gröna vågar gå ut och säga att köttkonsumtionen måste minska.
18 procent av växthusgasutsläppen kommer från köttindustrin och enligt naturvårdsverket måste köttkonsumtionen minska med 75 procent.
Ska vi stävja klimathotet är det alldeles nödvändigt att vi minskar köttkonsumtionen. Om inte vi vågar prata om denna klimatfråga, vem kommer att göra det? Det kommer knappast vara regeringen, som har ett centerparti med nära kopplingar till LRF.
Och nu kom jag in på ett av mina favoritämnen, nämligen att kritisera regeringen. Annika Lantz sa till mig några veckor efter valet att jag inte skulle deppa ihop helt för att miljöpartiet hamnat i opposition för i opposition blir det mycket lättare att leka besserwisser.
Men man behöver faktiskt inte ens ha ett uns av besserwisser-egenskaper för att inse att regeringens klimatpolitik är luft. Man snackar vackert, samtidigt som man tar bort flygskatten, sett till att intäkterna från trängselskatten går till motorvägsbyggen och valt att flagga för att pengar från järnvägssatsningar istället kan komma att användas till motorväg.
Och med den politiken hjälper det inte att Reinfeldt drar nytta av den slopade flygskatten för att hälsa på Bush och Schwarzenegger i USA. Det hjälper inte heller att Maud "Maudonna" Olofsson får hybris och påstår att George Bush har börjat prata om klimat eftersom hon visade den amerikanska ambassadören en etanolfabrik i Örnsköldsvik.
Nej, vill man kunna påverka omvärldens klimatpolitik på riktigt så måste man föregå med gott exempel och visa att det går att ställa om till miljövänliga energikällor och bränslen.
För 16 år sedan skrev Susan Faludi boken "Backlash" som tog upp hur den feministiska debatten gått bakåt. Det blev startskottet för den fantastiska tredje vågens feminism. I Sverige ser vi tyvärr att den feministiska debatten drabbats av en ny backlash. Vi har regering där 13 ministrar, inklusive självaste jämställdhetsministern, inte vill kännas vid feminismbegreppet.
Vi har medier som ständigt angriper feminismen och försöker få det speglar den feministiska rörelsen, som en rörelse fylld av våldsamma manshatare, trots att feminismen är tidernas fredligaste rörelse.
Och vi har en statsminister som hävdar att han är mot kvotering eftersom han tycker att "kompetensen ska gå före". Jag undrar om han då menar att anledningen till att 85 procent av de som sitter i bolagsstyrelser är män, beror på att män är mer kompetenta?
Men varför blir jag så upprörd över att så många i vår regering tar avstånd från begreppet feminism? Det beror på att jag är så fruktansvärt trött på att leva i en värld som skapar så vitt skilda villkor för människor bara beroende på deras kön.
Att jag inte accepterar det och att jag vill förändra det. För det är det här som feminism innebär. Och jag hoppas innerligen att vi efter valet 2010 kommer att ha en regering som inser detta.
Jag står gott och väl för att jag är en arg feminist. För jag är trött på att leva i ett samhälle som faktiskt fortfarande säger att flickor ska vara söta och snälla och att killar ska vara hårda och tunnelseende. Jag är trött på att en av de viktigaste egenskaperna för att få hög lön och en styrelsepost är att man är man.
Jag är trött på att leva i ett samhälle vars medier gör allting svart eller vitt och försöker få det att verka som om det feministiska alternativet till ett patriarkat är ett matriarkat. Se igenom det! Det är en ren och skär lögn.
Sanningen är att motsatsen till patriarkat inte är matriarkat, utan demokrati.