Backlash för feminismen
På ytan verkar feminismen ha vunnit stora framgångar under de senaste åren. Politiska krafter från allt mäktigare håll erkänner sig som feminister och lovar bot, bättring och jämställdhet. Men under den yta som samhällsdebatten utgör så åker feminismen på bakslag, skandal efter skandal visar att mörka krafter fortfarande gör allt för att tjäna pengar på ojämställdheten. Ericsson använder sexistiska dataspelshjälten Lara Croft i sin reklam i Sverige och lättklädda skolflickor i Asien. Det allra tydligaste exemplet är kanske den gamla porrproducenten Per-Inge Blomkvists företag Sexy Städ som enligt egen uppgift får mellan fem och femton uppdrag i veckan.
Blomkvists företagsidé är importerad från USA och går ut på att man till sitt företag kan beställa in extremt lättklädd kvinnlig städhjälp. Både stora multinationella företag och småföretag betalar 350 kronor för att få kontoret städat av en tjej i push-up bh, stringtrosor och stay-ups. Eller som Per-Inge Blomkvist själv beskriver arbetsuppgifterna: Tjejerna går dit med dammvippa, skurhink och golvmopp. Först dammar de av skrivbordet och springer och putar lite med stjärten. När de dammat klart tar de golvmoppen och svabbar av golvet. För att tala klarspråk så hyr företagen in, för kundernas pengar, strippor till företagsfesten eller chefens 50-årsdag. Per-Inge Blomkvist förklarar också att Kunderna får mer valuta för pengarna än om de anlitar en vanlig strippa. De får städat också. Faktureringen går till S Städ, annars kan revisorn gå i taket, kommenterar Blomkvist. Sannare kan det knappast uttryckas, Sexy Städ är en förtäckt stripp-service. Städande tjejer med dammvippor har länge varit ett uttryck i porrens värld, och även om Per-Inge säger att han lämnat porrindustrin så har inte lämnat förnedrandet av människor.
Företag som Sexy Städ går idag inte att stoppa lagvägen. Möjligtvis kan man diskutera de fackliga reglerna då de som arbetar åt städföretaget tvingas uppträda i minsta möjliga arbetsuniform, och då det inte krävs några som helst kunnigheter som lokalvårdare (Att springa med dammvippa kan väl vilken brud som helst, säger Blomkvist). Eller det faktum att skattemyndigheten inte fått in några arbetsgivaravgifter från Sexy Städ under tider då media uppgett att rörelsen varit fullt igång. Dessutom kan givetvis revisorer till företag som fått fakturor från S Städ ha ett och annat att erinra. Men själva poseringen är helt laglig i Sverige. Nya sexualbrottsutredingen föreslår dock ändring. De har helt rätt, posering som det här och den som pågår på porrklubbar runt om i landet måste stoppas. Porren hör helt enkelt inte hemma i ett samhälle som kallar sig civiliserat och jämställt.
Fast det mest grundläggande problemet är egentligen inte Per-Inge Blomkvist och hans Sexy Städ. Inte heller är problemet de företag som i tillfällig sinnesförvirring beställer in städhjälp av Blomkvist. Problemet ligger i det samhälle som Blomkvists företagsidé bara pekar på. Trots att feminismen kan röna seger efter seger och kvinnor arbeta sig till allt större förtroende, så degraderas hon i slutändan ändå till att vara ytterst vad hennes kropp är. Gissningsvis så uppskattar kvinnorna på företagen med inhyrd hjälp från Sexy Städ inte hjälpen lika mycket som männen. Vad vi ser är något som drar undan mattan för alla jämställdhetspolitiska framsteg. Vad tjänar egentligen den feministiska debatten till om Sexy Städ får fem till femton uppdrag i veckan? Det är dags för en uppryckning för oss , vi är inte dreglande sexister, vi är mycket mer än så. Varför gör vi oss så ofta mindre än vad vi egentligen är?
Gustav Fridolin JR
Språkrör Grön Ungdom och Feminist