NYHETSBREV
2006-11-24
GRÖN UNGDOM
Grön Ungdoms språkrör Alexander Chamberland:
Jag vill starta en pälsfarm på Sergels Torg
Jag blev djurrättsaktivist när jag var 12 år. Sedan dess har jag skrivit otaliga brev till politiker runt om i världen. Jag har hållit tal på gator och torg. Jag har föreläst för allt emellan 3 och 300 personer åt gången. För att inte tala om alla diskussioner kring matbordet om mina kostvanor som förföljde mig genom högstadiet och gymnasiet. Men alla dessa saker har jag gjort för att jag verkligen brinner för ett samhälle där djur behandlas som levande varelser och inte prylar. Det är ett sjukt dåligt betyg på samhället att man struntar i att ge rättigheter till de som är svagast och som har ingen möjlighet att försvara sig själva.
Djurrättsfrågan väcker alltid känslor och att vara aktiv i djurrättsfrågor kan ibland ses som en ständig kamp i uppförsbacken. Men under mandatperioden 2002-2006 gjordes för en gångs skull framsteg på djurrättsfronten. Djurskyddsmyndigheten infördes och regeringen lade fram ett förslag som skulle innebära att pälsfarmningen fasades ur.
Men då kom Frankrike med ett överklagande inom EU, på otroligt lösa grunder. Pälsfarmsbeslutet sköts upp i tre månader. Jag blev arg. Sedan kom valresultatet och jag blev ännu argare. Det blev en borgerlig valseger och samtliga framgångar inom djurrättsfrågorna har redan raderats ut. Pälsfarmerna är kvar och den myndighet som ska se till att djurskyddslagen följs, nämligen djurskyddsmyndigheten, kommer läggas ner.
Att det behövs en djurskyddsmyndighet är rätt självklart, då djurskyddslagen inte följs och behandlas som en papperstiger. Om jag startar en pälsfarm på Sergels Torg i Stockholm och en kycklingfabrik i Brunnsparken i Göteborg, så kanske den borgerliga regeringen kommer till insikt om det här problemet.
Djurskyddslagen säger att alla djur ska få utlopp för sina naturliga beteenden. I naturen har minkar ett revir på flera kilometer och lever stora delar av sitt liv i och kring vattendrag. I pälsfarmerna lever de på ett lika stort utrymme som den tidning ni håller i, och de saknar tillgång till simvatten. För varje pälskappa som produceras slaktas 60-70 minkar.
I kycklingindustrin är ljuset tänt 18-20 timmar om dygnet och drygt 20 kycklingar trängs på en kvadratmeters utrymme. Dessutom är luften så förpestad av ammoniak att arbetare ofta uppmanas gå med munskydd. Kycklingarna får dock leva hela sina liv där och får ofta omfattande luftrörsproblem.
Trots dessa tydliga brott mot djurskyddslagen tar regeringen bort djurskyddsmyndigheten för att finansiera skattesänkningar. Anledningen som jag vill starta en pälsfarm på Sergels Torg, är inte att jag tycker att pälsfarmer ska vara kvar. Snarare tror jag att människor inte kommer acceptera dess förekomst om de får se hur djurhållningen verkligen ser ut. Frågan är om alliansen hade kommit till makten om de gått till val på att slakta 5,2 miljoner minkar under nästa mandatperiod?
När djurskyddsmyndigheten läggs ner kommer ansvaret för djurskyddsfrågorna övergå till jordbruksverket. Det stora problemet är att det där finns en intressekonflikt mellan jordbruksnäringens intressen och djurens intressen, där jordbruksnäringen oftast prioriteras.
Ett annat problem är att regeringen för över djurskyddsfrågorna till jordbruksverket, utan att ge dem mer resurser än tidigare. Alltså kommer jordbruksverket att ansvara även för djurskyddsfrågorna, men med lika stor budget som de hade innan de hade ansvar för djurskyddsfrågorna.
Men även om de borgerliga partierna verkar åsidosätta djurens intressen, så kan man knappast säga detsamma om de borgerliga väljarna. En majoritet av de borgerliga väljarna vill att pälsfarmning ska förbjudas och att djurskyddsmyndigheten ska bevaras. Enligt en Demoskopundersökning vill 54 procent av de borgerliga väljarna förbjuda pälsfarmer. Enbart 20 procent tar ställning för att bevara detsamma. Hela 67 procent av de borgerliga väljarna vill bevara djurskyddsmyndigheten.
Det är tydligt att de borgerliga partierna går rakt emot sina väljare i djurrättsfrågorna. Frågan är vilka de borgerliga partierna egentligen representerar i djurrättsfrågorna, då det uppenbarligen inte är deras väljare.
Mahatma Gandhi sa en gång att man kan bedöma ett lands empatiska förmåga genom att titta på hur de mest försvarslösa individerna, nämligen djuren, i det landet behandlades. Alliansens brist på djurskyddspolitik är ett direkt symptom av en politik som i allmänhet drabbar de som har det sämst ställt.
Nu är det dock dags att börja agera! Vad väntar ni på? Gör vad 25 000 personer reda har gjort och gå in på http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,2040255&_dad=portal&_schema=PORTAL för att skriva på en namninsamling för bevarandet av djurskyddsmyndigheten. Och om ni bor i Stockholmsområdet se då till att gå i demonstrationen för djurskyddsmyndigheten på lördag (info finns på djurensratt.se).
Vi får inte acceptera ett samhälle där djur behandlas som prylar. Tillsammans kan vi istället skapa ett samhälle där djur behandlas som de levande varelser de är.
Alexander Chamberland (mp)
Språkrör Grön Ungdom
Kort om:
Samkönade äktenskap i Sydafrika
Sydafrika blir den första afrikanska nationen som tillåter samkönade äktenskap. Parlamentetet i Kapstaden röstade på tisdagen igenom förslaget med siffrorna 230 mot 41. Argumentationen grundade sig på att den sydafrikanska lagen faktiskt förbjuder diskriminering mot homosexuella. Just det, all kärlek är bra kärlek, och det kanske är dags att Sverige följer i Sydafrikas fotspår?
Djurrättsparti i Nederländska parlamentet
Otroligt spännande. I Nederländerna har ett djurrättsparti knipit två parlamentsplatser. Det är första gången någonsin i världen som ett djurrättsparti har tagit sin in i ett nationellt parlament.
Civil olydnad mot passiv klimatpolitik
Jag skrev på GP-debatt tillsammans med representanter för Fältbiologerna och Miljöförbundet Jordens Vänner, om att fredlig civil olydnad kan legitimeras för att motverka politikers passivitet inför det stora klimathotet och snabba på den nödvändiga miljöomställningen av samhället. Och ja, så här är det:
Klimatförändringarna kan komma att kosta en femtedel av världens samlade BNP. De som drabbas mest är de kommande generationerna, våra barn och barnbarn. En snabb miljöomställning är faktiskt nödvändig om vi inte ska förstöra framtida generationers levnadsförutsättningar.
Borgarnas ändring till tre-åriga avtalsperioder för public service
Borgarna har tidigare alltid klagat över att det är för mycket politisk styrning över public service. Men nu när de har makten så vill de ändra på avtalsperioderna från tre år till sex år. Det innebär mer politisk styrning, inte mindre.