Centern - Ett tråkparti

Centerpartiet backar och centerpartiet kämpar för sin överlevnad. Dahléus måste byta profil och Centern är på väg ut ur riksdagen. Kanske inte några trevliga rubriker, men de var de rubrikerna undertecknat fann i ett artikelsök på de större svenska tidningarna. Jag är ju själv inte något större fan av centerpartiet, men jag ser heller inte centern som något oönskat i svensk politik. Lite politisk mångfald är bara trevligt, även om jag själv inte kan se centern som mer än en liten borgerlig svanstipp som viftar då och då, men för det mesta inte gör så mycket väsen av sig och ofta gömmer sig mellan storborgarnas bakben. Det är mycket möjligt att det är jag som har förutfattade meningar eller bara inte lägger märke till centerpartiets aktiviteter på den politiska arenan, men jag kan tänka mig att vi är ganska många som inte lusläser tidningarna i hopp om att hitta något trevligt utspel från centerpartiet.

Nej, centerpartiet syns faktiskt inte särskilt mycket, såvida det inte handlar om dåliga opinionssiffror… När jag tänker efter kan jag faktiskt inte komma på särskilt många politiska frågor som centern varit ute i och fått gehör för den senaste tiden. Centerpartiets ungdomsförbund, CUF, var ju visserligen ute och föreslog att man skulle avskaffa landshövdingssystemet, vilket ju fick ganska mycket uppmärksamhet och faktiskt var ganska intressant. Mindre lyckat var väl att TV4 fick det att framstå som en konflikt mellan c och CUF, genom att sätta Malin Svensson i TV-soffan för att debattera mot en centerpartistisk landshövding. I mina ögon hade det varit mer effektivt att undvika att skapa motsättningar mellan parti och ungdomsförbund på det sättet och koncentrera sig på det aktuella förslaget istället. Jag tror överhuvudtaget inte att det skapar en positiv bild av ett parti när det internt förekommer ständiga konflikter, kritik mot partiets ledning, påhopp på de egna och inte minst när man skuldbelägger partiledaren för de dåliga opinionssiffrorna. Det är aldrig bra att politiken kommer i skymundan av partiets interna problem.

Faktorer som dessa spelar en stor roll i partiets framtoning, men vad viktigare är, är ju naturligtvis politiken. Som grön ideolog kan jag ju se en hel del goda saker med centerpartiets politik, men också ett antal dåliga. Grundtanken med centerpartiets ideologi stämmer delvis bra överens med min egen, men jag upplever dock att ideologin inte är särskilt konsekvent. Samtidigt som man säger sig värna högt om miljön och vara ”det verkliga miljöpartiet” går man hand i hand med LRF och vågar inte driva de viktiga miljöfrågorna som faktiskt måste upp på den politiska agendan. Jordbruken ingår tydligen inte i Centerpartiets ekologiska system. Man vågar heller inte på allvar ta itu med koldioxidutsläppen och höja bensinpriserna. Hur en genomgående grön skatteväxling utan höjda bensinpriser ser ut förstår jag faktiskt inte och jag ser heller inte centerns prat om skatteväxling som särskilt trovärdigt. Det är obegripligt att centerpartiet också har kapitulerat när det gäller kärnkraftsfrågan genom att ställa upp på en helt värdelös energiuppgörelse som inte har några utsikter att lyckas med avvecklingen av kärnkraften. All ära för centerns engagemang i den här frågan för två decennier sen, men numera kan man ju bara sucka och stöna och beklaga sig över att ingenting händer, inte ens Barsäck 2 har man lyckats få stopp på i uppgörelsen med s och v. Ett riktig miljöparti försummar inte sådana viktiga miljöfrågor som kärnkraftsavvecklingen och klimatfrågan, så för mig är den gröna färgen i centerpartiet inte särskilt utmärkande, snarare en ganska matt dekorfärg.
Jag upplever det som att centerpartiet inte är ett särskilt ideologiskt parti utan snarare ett sakfrågeparti som bryr sig mer om en borgerlig regering än att partiets egen politiska plattform, vilket får partiet att framstå som några tråkmånsar som hellre vill gå på de stora pojkarnas fest än ordna en egen.

Vi miljöpartister brukar ofta tala om de andra politiska partierna som betongpartier, partier som tappat sin ideologiska grund, som glömt bort sin vision och som inte är nyskapande för fem öre. Partier som underställer människan ett ekonomiskt ekorrhjul och som tappat tron på förändring. Som tappat tron på människan. Tyvärr finns det gott om betong i dagens politik och centerpartiet smälter in i grånskan väldigt bra. Centern är helt enkelt ett färglöst parti som inte syns eller hörs. Ett rätt tråkigt parti. Det händer inte så mycket förutom gnäll och gnat. Jag har en känsla att centerpartiet nu nått till en fas där man gör allt för att hålla sig kvar i riksdagen. Man placerar in sig i borgerligheten, man kritiserar den övriga borgerligheten, man kritiserar sina egna, man gör helt enkelt bort sig i ren panik istället för att driva politik och hålla fast vid sina hjärtefrågor. Det handlar inte längre om en vilja att förändra och driva politik, det handlar om att behålla det inflytande man har och överleva som parti.

Visst är den här texten ganska elak och sarkastisk. Men faktum är att detta, tyvärr, är den bild jag har av Centerpartiet.

Sofi Löfstedt
Språkrör för Grön Ungdom