Ta vägpengar till klimatpolitik
Mer än 70 miljoner av Vägverkets anslag, samt delar av de kommunala väg- och gatuanslagen, bör dras in och överföras till åtgärder som motverkar
koldioxidutsläpp. Ett utrymme har skapats genom att snömängden blivit liten, framhåller Gustav Fridolin jr (mp), Haninge, talesman för miljöpartiets ungdomsförbund.
"God Save Arvika" har blivit ett svenskt väderuttryck. Orkanen Mitch har
krävt tusentals liv. De brittiska öarna har plågats av kraftiga översvämningar.
Afrikanska länder har slitits i stycken. Västra Sverige har legat under
vatten. Chefen för FN:s miljöorgan UNEP, Klaus Töpfer, har slagit fast att
ovädren bara ger en föraning om vad som komma skall. Det senaste årtiondet
har troligen varit det varmaste på 1 000 år. Förra vintern var den varmaste
i mannaminne. Allt talar för att den här vintern blir ännu varmare.
Globalt
När den första snön över stora delar av Sverige inte fallit förrän två dagar
efter julafton är det bara att konstatera: något händer med det globala klimatet, vad än politiker, makthavare, oljeshejker och det globala
kapitalet tycker om det. Växthuseffekten är en ödesfråga. Stiger vattenytan med så lite som en meter blir 15 miljoner människor i Bangladesh hemlösa. Vår livsstil riskerar att få stora konsekvenser. Östersjön kan tänkas bli isfri inom femtio år, enligt SMHI:s forskarlag. Malmö-Lund kan få tre månader längre växtperiod. Följderna kan vi i dag bara drömma mardrömmar om. Men vår oljeanvändning sätter den biologiska mångfalden och vår överlevnad på undantag.
Robinson
För öriken som Maldiverna är hela deras existens hotad. Visst är det väl en
rolig paradox som sätter sig som en klump i halsen, teves kanske största
underhållningsprogram, "Expedition Robinson", riskerar få flytta ut på en
svensk skärgårdsö om inte samhället ändras i grunden. Samhället har sparat
åtskilliga miljoner på den varma vintern. De pengarna bör användas i kampen mot växthuseffekten. Den borgerliga majoriteten i Stockholm vill bygga fler vägar och höja priset
på kollektivtrafiken. Situationen är likadan i stora delar av Sverige,
politikerna struntar i miljön och i klimatfrågorna. Men nu kan man inte
skylla på ekonomin längre. Nu har det varma klimatet sparat pengar för
samhället. Låt oss använda dem så inte vädret slår tillbaka ordentligt. Det
främsta medlet mot koldioxid- och växthusgaserna är en skatteväxling som
höjer skatten på utsläppen och sänker skatten på arbete och på energisnål
teknik.
Forskning
Det är absurt att vi ser vilka faror som växthuseffekten medför och
samtidigt låter bensinpriset falla. Men kampen mot växthuseffekten kräver
också forskning, rådgivning, billigare kollektivtrafik och annat som kostar
pengar. Det vore guld att använda de pengar vi sparat på att detta år inte
behöva hålla vägar rena från snö till att investera i framtida vita vintrar.
Borgarna i Stockholms stadshus skulle kunna använda pengarna till att ta
tillbaka sin höjning av kollektivtrafikpriset - som bevis på att de ö h t har en miljöpolitik. På andra håll skulle man kunna satsa på nya drivmedel i tjänstebilar och kommunala bussar, billigare eller gratis kollektivtrafik eller kommunal energirådgivning.
Pengar finns
Använd snömiljonerna till kamp mot växthuseffekten! Snömiljonerna uppgår
till en högst ansenlig summa. Bara Vägverket hade, en vecka innan snön föll strax före nyår, sparat 70 miljoner. På det kommer alla lokala gatukontors och kommuners besparingar. Nu har vi ett ekonomiskt utrymme att starta kampen, för en annan livsstil i stället för ett annat klimat. Det är dags att utnyttja det!
Gustav Fridolin JR
Språkrör Grön Ungdom